Årstafrun 6 mars 1793 & Jag 6 mars 2009

1:a inlägget:

Årstafrun skriver
6 Mars 1793 Klockan ½ 2 eftermiddag reste vi hemifrån till att fira Jubelfesten i Upsala, kommo ½ 5 till Rotebro Gästgifvaregård, därifrån till Märsta och Rusthållet Ekhälla om afton klockan 9 och lågo där öfver natten.

Jag skriver
Fredag 6 Mars 2009 Idag har det varit mulet och lite kallare(runt noll grader?) än igår , då solen sken och då det var (enligt mig FÖRSTA VÅRDAGEN!) Idag har jag arbetat vid datorn och skrivit bla om näring, gjort denna blogg och jobbat på mitt sköldkörtel forum som heter Turtles http://www.turtles.egetforum.se/
Har varit lite svag idag, känner mig inte så pigg.

Årstafrun eller rättare sagt Mertha Helena Reenstierna föddes 16/9 1753, på Håkantorp i Hovs socken, i Gäsene härad, i Älvsborgs län.
Senare inköptes Sjöeryds gård i Tofteryds socken, i Östbo härad, i Jönköpings län dit hon och hennes familj flyttade och bodde tills hon flyttade hemifrån till Stockholm.

Hennes föräldrar var löjtnanten vid Livgardet: Abraham Reenstierna,
och friherrinnan Catharina Maria von Köhler.
Hon hade två yngre syskon;
En bror som hette Johan Abraham Reenstierna och
en syster som hette Eva Catharina, Reenstierna senare gift och hette då Fleetwood.

Mertha Helena kom till Stockholm i september 1772, där hennes far redan fanns, antagligen p.g.a av den märkliga revolutionsriksdagen.

Det var meningen att Mertha Helena skulle stanna i Stockholm någon tid för att göra färdigt sin uppfostran och lära sig mer om världen än hon kunnat göra i det undangömda föräldrahemmet.
Hon fick därför bo hos nära släktingar, änkefru Momma och hennes dotter Elsa och dotterns man Henrik Fougt.
Elsa Fougt passade med sin ubildning och ställning synnerligen väl att inviga fröken Reenstierna i sällskapslivets lagar och mysterier: hon var bl. a. framstående medlem i Amaranterorden, där hon införde Mertha Helena.

Merta Helena måste även få mer skolkunskaper, än de som hon fått genom någon guvernant eller informator i barndomshemmet, och framför allt gällde det i franska språket.
I Mertha Helenas dagböcker kan man spåra en smula kännedom om latin, kanske hon lärt sig av någon av hemsocknens präster, men i tyska verkade hon inte så duktig, och engelska ingick antagligen aldrig i hennes studier.
Hon fick lära sig mer franska och husliga göromål hos madame Moulin, och hon stannade där fram till sitt giftermål med Henrik Christian von Schnell.

Här kan man läsa mer om: Mertha Helena Reenstierna - Årstafrun