måndag 16 mars 2009

Fortsättning på Årsta fruns och hennes son resa till Uppsala 1793

7 Mars 1793

Klockan: ½ 7 f:m: från ett miserabelt nattlogis till Alsike gästgifvaregård klockan 9 och åt där en liten frukost samt kom fram till Upsala klockan ½ 12 på dagen.
Hyrde rum hos guldsmed Ernander vid Svartbäcksgatan, gick i Domkyrkan och såg dess tillredande med loger och mera samt Eric den 9:des Silfver Likkista (Erik den heliges relikskrin av silver, skänkt till Uppsala domkyrka av Johan III. Tillverkat 1574-1579 av guldsmederna Hans Rosenfelt och Hans Teusson med biträde av stenhuggaren Willem Boy )
Klockan: 3 till fru Ernander, därifrån till Häradshöfding Bodin Carlson, dit jag och min Son mot vår vilja måste flytta.

8 Mars Jubeldagen klockan 10 besökte Secter Schants mig, och klockan: 11 herr Vesterstråle. Jag följde med honom ut för att se Slottsbacken och högvagten, samt Trefaldighetskyrkan.

Sedan åt vi middag hos Bodin, där var även Hof Predikanten Prosten Isander, Domkyrkosysslomannen från Vesterås Svederus, Häradshöfdingarne von Åken, Borup, 2ne Notarier, Major Drufva, jag, min Son och
 Herr Vesterstråle Klockan: 5 gick vi i Gudstjänsten i Upsala Domkyrka, Där var Hertigen - Svea Rikes Regent, unga Kungens förmyndare, Hertig Carl af Södermanland, Dess gemål, unga Konungen Gustaf Adolph, ministrar, högre och lägre ämbetsmän, fruar och hofstat.
Erkebiskopen i kåpa och mössa samt alla Rikets Biskopar i deras skrud, alla Prostar i deras svarta drägt,
lika som en stor mängd andra präster.

I Kyrkan hölls Predikan af Biskop Cynäus, samt vocal och instrumental musique och 256 Canonskott,
då Te deum   (Te Deum eller »den ambrosiaaska lovsången», en fornkristen lovsång, av legenden tillskriven den, berömde kyrkoläraren Ambrosius (340-97). Sången inledes med orden
»Te Deum laudamus»  (»O Gud, vi love Dig») sjöngs.

Seremonien började klockan: 7 på kvällen och ½ 12 slutades ceremonien.

9 Mars Förmiddag var jag i:
Academiens Trädgård,
Manegen,
i stallet och såg Kröningshästen.

Därpå i Domkyrkan och fick se hvarjehanda antiquiteter, bestående i
guldkalkar,
kronor,
spira,
svärd m. m.,
allt rikt besatt med ägta perlor och stenar af flera couleurer -
St: Britas änneband, och,
rikt broderat med perlor och jouveler, dess knäförkläde,
ett krucifix af silfver, förgylt, som Drottning Christina hitsänt från Rom, däruti foten säges vara en träbit av Christi kors.

Dessutom såg vi offerkällan bak i kyrkan, där de Catolske präster förr i tiden inbillade de oupplyste att offra sina pengar och sitt silfver för att bliva salige i mån av hur mycket de offrade.

Över källan hängde i en grov Järnkedja, en ring,
och de som i ett dygn hängde nakna över källan, kunde hållas vid lifvet, blefvo de salige, i annat fall voro de fördömde, och då all deras qvarlåtenskap lämnades till Prästerskapet, som då skulle hålla mässor för att fria själarne från plågor...

Källan var uthuggen i hårda sten, djupet kunde ej synas för ett galler, som var framför, därigenom betogs den okunnige hopen all idée om att vattnet verkeligen bars dit genom föranstaltände af dem, som fingo offret.
(Denna brunn är ännu bevarad och befinner sig i norra tornets norra vägg. Den är byggd av huggen sten och har ett betydligt djup, omkring 11 m. Vattnet torde ha kommit ur grusåsen. Att brunnen är torr kan bero på dräneringar i domkyrkans omgivning)

Bakom altaret är Kong Gustav Vasas gravvård av marmor och sten.
Man säger att där ska Gustaf den III läggas, så snart det hinnes att få färdigt hans qvarlefvor och kunna ditföras från Stockholm. (Gustaf den III hade mördats ett år tidigare; den 29 mars 1792)

Där fanns även många präktiga gravkor att se, tillhörande Stenbockar, Oxenstjernor, Reuterholm etc. men den präktigaste utmärktes av Professor Mennanders gravård, vilken ännu ej var uppsatt, utan låg uti sina packlådor. Den var av vit och färgad Italiensk marmor, och sades kosta 6 tunnor guld.
Där (gravkorets bild) föreställdes Minerva, som förde med sig de fria konsterna, presenterandes dem för Mennander m.m.

Efter att vi spisat middagsmåltid hos Bodin gick vi, min son, herr Vesterstråle, jag, Magister Bolander, herr Petrejus och såg Konst Cabinettet vars rariteter jag fåfängt skulle bjuda till att beskrifva :


Det berömda Augsburg-skåpet, som staden Augsburg skänkte till Gustaf II Adolf och som sedan överlämnades till universitetssamlingarna i Uppsala, där det förvarades i Gustavianum:  http://www.gustavianum.uu.se/node128
 Klockan ½ 4 reste vi till gamla Upsala kyrka.
Där sågs i muren en stor jernbeslagen stenofferkista,
en gammal kalk, beläten af trä,
fordom tillbedda gudar,
en Bibel, tryckt anno Christi 1587 m.m.
Gamla Uppsala kyrka
http://mis.historiska.se/mis/sok/plats.asp?lid=28





Klockan 6 for vi från Upsala till Alsike och togo där nattqvarter tills (Hemresan börjar)
10 Mars om morgonen klock; 9 (åkte de ifrån Alsike m häst o vagn).
Därifrån till Märsta klockan 11, ( 2timmar)
därifrån till Rotebro klockan 1, (2 timmar)
från Sollentuna klockan 2, var vi såg Kyrkan, som var ganska vacker samt vackert orgelverk med Pedal.

Klockan 6 om afton, (hade de rest i 4 timmar från Sollentuna) i ett angenämt väder och torrt vägelag, kommo vi hem till Årstad, och fann alla må väl,
(Sammanlagd restid med häst och vagn från Alsike till Årsta: ca 8 timmar fast en del av den tiden var säkert rast och mat )

Samt berättade min Kära Man, att han den 8 Mars Vid Bränkyrka låtit avskjuta 64 Canonskott, när Psalmen O Gud vi lofve dig afsjöngs.

fredag 6 mars 2009

Årstafrun 6 mars 1793 & Jag 6 mars 2009

1:a inlägget:

Årstafrun skriver
6 Mars 1793 Klockan ½ 2 eftermiddag reste vi hemifrån till att fira Jubelfesten i Upsala, kommo ½ 5 till Rotebro Gästgifvaregård, därifrån till Märsta och Rusthållet Ekhälla om afton klockan 9 och lågo där öfver natten.

Jag skriver
Fredag 6 Mars 2009 Idag har det varit mulet och lite kallare(runt noll grader?) än igår , då solen sken och då det var (enligt mig FÖRSTA VÅRDAGEN!) Idag har jag arbetat vid datorn och skrivit bla om näring, gjort denna blogg och jobbat på mitt sköldkörtel forum som heter Turtles http://www.turtles.egetforum.se/
Har varit lite svag idag, känner mig inte så pigg.

Årstafrun eller rättare sagt Mertha Helena Reenstierna föddes 16/9 1753, på Håkantorp i Hovs socken, i Gäsene härad, i Älvsborgs län.
Senare inköptes Sjöeryds gård i Tofteryds socken, i Östbo härad, i Jönköpings län dit hon och hennes familj flyttade och bodde tills hon flyttade hemifrån till Stockholm.

Hennes föräldrar var löjtnanten vid Livgardet: Abraham Reenstierna,
och friherrinnan Catharina Maria von Köhler.
Hon hade två yngre syskon;
En bror som hette Johan Abraham Reenstierna och
en syster som hette Eva Catharina, Reenstierna senare gift och hette då Fleetwood.

Mertha Helena kom till Stockholm i september 1772, där hennes far redan fanns, antagligen p.g.a av den märkliga revolutionsriksdagen.

Det var meningen att Mertha Helena skulle stanna i Stockholm någon tid för att göra färdigt sin uppfostran och lära sig mer om världen än hon kunnat göra i det undangömda föräldrahemmet.
Hon fick därför bo hos nära släktingar, änkefru Momma och hennes dotter Elsa och dotterns man Henrik Fougt.
Elsa Fougt passade med sin ubildning och ställning synnerligen väl att inviga fröken Reenstierna i sällskapslivets lagar och mysterier: hon var bl. a. framstående medlem i Amaranterorden, där hon införde Mertha Helena.

Merta Helena måste även få mer skolkunskaper, än de som hon fått genom någon guvernant eller informator i barndomshemmet, och framför allt gällde det i franska språket.
I Mertha Helenas dagböcker kan man spåra en smula kännedom om latin, kanske hon lärt sig av någon av hemsocknens präster, men i tyska verkade hon inte så duktig, och engelska ingick antagligen aldrig i hennes studier.
Hon fick lära sig mer franska och husliga göromål hos madame Moulin, och hon stannade där fram till sitt giftermål med Henrik Christian von Schnell.

Här kan man läsa mer om: Mertha Helena Reenstierna - Årstafrun